Reclaim the streets

Efter några års uppehåll tänkte jag ta tag i mitt bloggande igen. Mitt bloggande är som en gammal Massey Ferguson med bensinmotor. Den startar och brummar en stund för att sedan tystna och bli stående över vintern på samma plats som där motorn dog.
Jag funderade på vilket aktuellt ämne som kunde vara intressant att skriva om. Massey Fergusontraktorer i all ära men kanske mer av intresse för mig som är kommen från Värmländsk glesbygd där livets stora händelse när man liten pöjk och gick i sjömanskostym och äppelknyckarbyxor, var hur mycket traktorn slirat i olika situationer.
Detta med otrygghet på våra gator och torg då? Där har vi ett aktuellt ämne och tanken gick snabbt tillbaka till 90-talets början då jag blyg och försagd anlände till vår huvudstad. Där fanns vid denna tid en rörelse som hette ”Reclaim the streets” - återta gatorna.
Jag var vid denna tidpunkt i mitt liv ganska ovetandes om vad som föregick i vår huvudstad men undrade var det vad för ”könstit fölk” som satt sig ned i korsningen Sveavägen/Kungsgatan. Jag gick då ur min bil och mixtrade med de munstycken som gör att det sprutar spolarvätska på bilens strålkastare så att dessa istället sprutade samma vätska rakt fram på ”reclaimarna”. Dessa skingrades då för vinden på grund av att denna vätska hade en osund inverkan på kläder. Polisen stod som förstenade och undrade vad fasen som hände.
De misslyckades att ”reclaima streetan” men som vuxen och förståndigare skulle jag snällt klivit ur bilden istället och bjudit dem på kaffe.
Deras närvaro var imponerande ändå och detta var min inspiration på jag efter en glad afton med en del vin inblandat skulle cykla hem genom Kristianstad. Jag fick då den lysande idén att visa närvaro på egen hand på Charlottesborg - ett bostadsområde i Kristianstad som är klassat som utanförskapsområde med tillhörande problematik. I detta tillstånd tyckte jag mig ha försvarets modernaste transportfordon till förfogande - en äkta Skeppshult Cykel. Jag var Ivanhoe på en vit springare och inte en berusad Anders Fredriksson på en blå Skeppshult.
Jag var oklok nog att dokumentera händelsen live på facebook vilket ledde till att övriga familjen undrade vilken planet jag kom ifrån  - jag svarade som alltid då jag har avvikande beteende - Värmlands glesbygd. Jag vet då att jag klarar mig från bannor och blir omedelbart förlåten ty värmlänningen är hela landets gullegris.
I dessa dagar kan jag ändå inte släppa tanken. Jag är inte en person som är van att ta ett steg tillbaka för hot eller skrämsel. Kanske borde vi alla ta oss tid att röra oss på gator och torg för att visa närvaro istället för att lämna gator och torg öppet för personer som vill pinka in revir.
Vi borde helt enkelt börja ”Reclaim the streets”.