söndag 26 november 2017

Mobbaren - ett ruttet ägg i omeletten

Diskussionerna om Metoo, kränkningar och mobbing på arbetsplatserna avlöser varandra i media. De sätter spår i tankebanorna och då söndagsfriden och mörkret placerat mig i mitt soffhörn vill erfarenhet av 23 års arbete med människor köra rally i de banor tankarna far runt i.

Det handlar om makt, ett fult sätt att få och behålla en position i gruppen. Alfahanar och alfahonor tar genvägar förbi kompetens, lojalitet och engagemang, sätter sina skitiga skor på kollegornas axlar och trycker till. Pressar ned kollegan samtidigt som de själva tar sig upp en nivå.

Allt så uppenbart och tydligt att detta pågår där tysthetskultur och dåligt ledarskap råder.

Positivt är att de flesta chefer och ledare idag är uppmärksamma på de situationer då mobbing uppstår. Negativt är att det ofta pågått länge då någon slår larm eller mobbingen och kränkningarna uppdagas av andra skäl.

I min vardag är det då jag blir kontaktad av företagen. Någon har gått för långt, någon har brutit ihop och ett akut läge uppstår att agera. Ofta har då mobbaren varit en informell ledare länge, skaffat sig fördelar på andras bekostnad, ofta baktalat företaget och varit orsaken till mental ohälsa för många kollegor.

Det förebyggande arbetet mot mobbing blir allt viktigare hos företagen och numer finns även lagstiftning avseende aktivt arbete för en bra psykosocial arbetsmiljö.

Det finns knappt något ynkligare än att se en mobbare, eller annan översittare, möta en kraftig markering om var gränserna går för anständigt beteende. När marken rämnar och bluffen avslöjas.


söndag 19 november 2017

”Skinn på näsan” - varför då?

Efter att jag för någon vecka sedan hamnade på en helsida i Kristianstadsbladet med uttalanden om ”Metoo” och dess påverkan på byggbranschen har det kommit såväl positiva som negativa synpunkter - och då inte bara på att hjälmen satt lite snett.

Jag kan konstatera att jag har mer gemensamt med de som varit positiva än de som varit negativa för att uttrycka mig diplomatiskt. Någon sade sig vilja lämna branschen om den skulle bli en ”fjollbranch” och jag lyckönskade till framtida yrkesval.

Något jag rent generellt reagerat på är detta med ”skinn på näsan”. ”hon har skinn på näsan” eller ”i byggbranschen behövs skinn på näsan”.

De är just detta som är problemet - skinn på näsan traditionen, eller skinn på näsankravet. Det är långt där nere i ”behovet av skinn på näsantraditionen” som problemet sitter.

Den dagen det är allmänt känt att ingen behöver - eller avkräver - mer skinn på näsan inom bygg än inom någon annan sektor på arbetsmarknaden är vi i närheten av att bli en modern bransch utan kränkningar och jargong.

To be clear! Det skall inte behövas mer skinn på näsan för att bli byggare än att ägna sig åt annat yrke.

Ingen behöver heller vara macho inom bygg så nu vet ni det!


tisdag 14 november 2017

Övernattat på Spökslott!

Efter gårdagens höstmöte med gåsamiddag unnade jag mig att övernatta på Slottet där gåsen avnjöts - Bäckaskogs Slott utanför Kristianstad.  Om ni googlar på ”spökplatser i Skåne” dyker detta Slott upp högst på listan. Förväntansfull gick jag igenom salar i mörkret efter gåsamiddagen och upp på Slottets tredje våning via en knarrig trappa...
In på rummet och tänkte att nu kommer det sätta igång... Sorry spöken men undertecknad somnade innan huvudet nått kudden. Kanske tur det...

Jag får testa rum 19 nästa gång - där skall tydligen spökerierna pågå mest frekvent.

söndag 5 november 2017

Byggkostnader, metodutveckling i Byggbranschen och Svenska Modellens utvecklingspotential

Så fort vi slår upp en dagstidning idag kan vi läsa det någon "förståsigpåare" skriver om de höga byggkostnaderna. Gemensamt för de flesta är att bara symptomen beskrivs - knappast aldrig orsakerna.

Ibland händer det dock saker om ger oss en möjlighet att förklara en del av byggkostnaderna - men bara en del.

I veckan kom en dom från arbetsdomstolen, Dom nr 55/17, under den intresseväckande rubriken "Tolkning av lokala ackordsöverenskommelser på byggnadsområdet".

De flesta normala läsare kastar en text med sådan rubrik åt sidan och ägnar sig åt något trevligare - till exempel ta bort fågelskit från bilen, kratta löv i trädgården eller rengör ugn och spis.

Vi som lever med den Svenska Modellen i våra yrkesliv höjer dock på våra ögonbryn och läser texten med kniv och gaffel för att se hur tolkningen av det mycket speciella kollektivavtalet i byggbranschen nu tolkats i denna fråga.

Se där! Ett byggföretag hade tänkt sig utveckla ledarskapet med att införa tillfälle till under 5-10 minuter i början av arbetsdagen prata med sina medarbetare om vad som planeras under dagen. Detta för att samordna aktiviteterna bättre, skapa bättre logistik, ökad produktivitet och bättre arbetsmiljö. Bättre logistik och samordning mellan de olika yrkesgrupperna ökar produktiviteten och därmed är detta en väg att arbeta effektivare och bidra till sänkta byggkostnader.

Men se det gick inte - no no! Här skulle betalas extra tyckte facket. Hör och häpna - ska chefen prata med de anställda i byggbranschen kräver facket att de anställda ska ha extra betalt! Jag tror jag ringer SACO (Akademinikerfack) på måndag och ger dem denna goda idén. Sedan ringer jag min chef, ber honom ringa upp mig och kräver sedan extra lön för nedlagd tid.

SACO skulle antagligen utesluta mig och min chef bli allvarligt orolig för min psykiska hälsa.

I Byggbranschen tog facket fram de röda fanorna och tog strid om detta oerhörda tilltag från arbetsgivaren som innebar att arbetsgivaren tog sig friheten att, under ordinarie arbetstid och utan extra tillägg på arbetstiden, prata med sina anställda för att planera arbetet bättre.

Vilken oerhörd fräckhet att utan extra ekonomisk kompensation utöva ledarskap! Detta skakar den Svenska Modellen och fackets inflytande i sina fundament ansåg man - klart det ska vara tillägg på tid och lön för de anställda om arbetsgivaren tar sig friheten att under arbetsdagen och utan närvaro av politiska kommissarier utöva ledarskap!

Tack och lov ansåg arbetsdomstolen att företaget hade rätt att utöva ledarskapet utan att extra pengar skulle läggas på de anställdas lön vilket får mig att se hoppfullt på framtiden.

Bara att frågan uppstår visar att det finns brister i den Svenska Modellen. Samtidigt visar det på en utvecklingspotential hos densamma för att, med jämstarka parter, undvika att orsaker till sådana frågeställningar byggs in.

Så länge arbetsgivarparterna förhandlar under strejkhot i avtalsrörelserna ligger vi alltjämt i underläge vilket kan innebära att vi, med pistolen mot tinningen, inte kan tvätta bort förlegade regler i våra kollektivtal. Regler som innehåller sådana tolkningssvårigheter att företagets möjligheter att prata 5-10 minuter med sina anställda först måste hanteras i domstol!

Fallet pekar både på byggföretagens svårigheter att införa nya metoder och förnyat ledarskap i en konservativ bransch samtidigt som det visar på den Svenska Modellens brister och utvecklingspotential.

Utvecklade arbetsmetoder bidrar till ökad produktivitet och därigenom sänkta byggkostnader. Om försöken att åstadkomma detta slutar i gråt, tandagnisslan, havererade relationer på arbetsplatsen och årslånga rättsliga processer, kommer inte branschen utvecklas i önskad riktning.

För dem som vill läsa hela domen och inte bara nöjer sig med min förenklade och mycket partiska kommentar klickar på länken nedan.

Dags för kaffe och Formel 1 på TV nu!

http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2017/55-17.pdf