lördag 20 maj 2017

IF Metall och "märket" - en framgångssaga som är hotad


"Märket" som är den lönehöjning uttryckt i procent som ekonomin beräknas tåla sätts i dagens modell av den gentemot utlandet konkurrensutsatta industrin. De pengar som kommer in i landet ger utrymme för den inhemska industrin som inte är konkurrensutsatt mot utlandet. Enkelt uttryckt - hur mycket ökad lönekostnad tål företagen innan vår konkurrenskraft gentemot utlandet försvagas.

Grovt förenklad kan den framgångsrika modellen för de årliga lönehöjningarna sammanfattas i stycket ovan.

Modellen är nu hotad av fackförbund som företräder anställda i inhemsk industri och därmed är hela tanken om att skydda vår exportsindustris konkurrenskraft hotad.

Jag hade i höstas förmånen tar delta i en debatt om kollektivavtalens vara eller icke vara tillsammans med Göran Jonsson, f.d. ordförande i fackförbundet Metall. Läs denne kloke mans krönika i bifogad länk.

http://arbetsmarknadsnytt.se/kronika/if-metall-visar-vagen-mot-framtiden/

torsdag 18 maj 2017

Svenska Målareförbundet riskerar dra ett penseldrag över "Svenska Modellen"

Kollektivavtalsförhandlingarna inom måleribranschen har strandat och på måndag sätter några hundra målare locket på färgburken och börjar strejka.

Efter snart 18 år i denna värld blir man alltid lika förundrad att vuxna människor fullständigt ignorerar företagens väl och ve så fort facken knäpper med fingrarna.

Vuxna människor borde inte reagera så när någon vill köra kniven i ryggen på den som ger möjlighet till försörjning. Dock har företagsutslagning aldrig bekymrat betongens män bakom LO-borgens tjocka väggar - den solidariska lönepolitiken måste skörda sina offer - det måste de vanliga dödliga förstå. Den ideologiska överbyggnaden uppe på Norra Bantorget vet alltid bäst - ve den som detta ifrågasätter - då krävs LO lånet in.

Att ombudsmän långt innan varslet lades var ute och sådde oro på arbetsplatserna genom att stolt säga "när det blir strejk kommer minsann denna arbetsplats att tas ut" torde kanske ses som bevis på vad som är det verkliga syftet med strejken: Att visa sin makt. Att visa och hota med sin makt återkommande likt Tengil med sin drake Katla, "gör ni inte som vi vill tar vi Draken (strejken) ur sin grotta och brännmärker er så ni inte glömmer den makt vi har".

Den "Svenska Modellen" där arbetsmarknadens parter tillsammans arbetar fram branschanpassade kollektivavtal och skapar arbetsfred skall vi värna om. Men när proportionaliteten förskjuts och modellen inte längre levererar arbetsfred kanske modellen skall omvärderas. Målarnas senaste (pensel) drag att varsla om strejk ger luft åt dem som ifrågasätter modellen och ett klumpigt penseldrag kan få oanade konsekvenser för modellens framtid.


tisdag 2 maj 2017

Modernt kollektivavtal i byggbranschen - en ouppnåelig dröm eller realitet inom kort?

Jag somnade till i soffan och reste mig alldeles nyss yrvaket i soffan, gäspade och öppnade ögonen motvilligt då jag hade haft en helt fantastisk dröm. Det blixtrade på hemsidor, twitter, facebook och på min mail. Vad hade då hänt! Jo! Kollektivavtalet inom byggbranschen var klart! Och inte bara klart - det var även helt nytt, enkelt, flexibelt och anpassat till en modern byggbransch i en flexibel omvärld.

Ackorden var borta som tvång, månadslön var införd och de kluriga tolkningarna om resor och traktamenten var synnerligen förändrade. Borta var de komplicerade lönereglerna som hindrar branschens utveckling. "Det skall vara lätt att göra rätt" stod det på första sidan och företag strömmade till och ville teckna avtalet då de insåg vilken fördel det innebar att ha detta fantastiska kollektivavtal i ryggen då lösningar med anställda diskuterades. Ett kollektivavtal som lockar och inte skrämmer.

Jag blev snabbt klarvaken då jag insåg att det bara varit en dröm. Ännu får företagen kämpa med de otroligt komplicerade reglerna vars fördel för de företag som tecknar detta avtal får kan diskuteras. Företag med 2-3 anställda som får lägga ned mer tid på att tolka regler som berör relationer till de anställda i stället för att koncentrera sig på att få in jobb till de samma. Ett avtal som ger mer jobb och makt till fack och ombudsmän än hjälp till företagen och tillsynes sår mer split mellan arbetsgivare och arbetstagare än gynnar goda medarbetarrelationer.

Jag somnar om igen och hoppas att den dröm jag hade ikväll är en realitet vid samma tid imorgon.



måndag 1 maj 2017

Den utomståendes betraktelse av årets 1:a maj

Jag har en gammal vana - eller ovana - kanske en del skulle kalla den, och den innebär att jag alltid jobbar några timmar första maj. Att hylla arbetet med att vara ledig är lite dubbelbottnat för mig. De timmar jag sitter på kontoret brukar av en slump sammanfalla med den stund på dagen det stora 1:a majtåget lämnar tivoliparken och rör sig in mot centrum.

Då jag har kontoret alldeles på den gata tåget passerar slår jag upp ett fönster i konferensrummet och lutar mig ut. Jag känner igen en del i tåget och de vinkar glatt åt mig vilket får mig att lika glatt vinka tillbaka. Idag fick jag till och med erbjudande att sjunga med men frågan dog ut då jag frågade vad de ville jag skulle sjunga. Det räcker med att jag envisas med att jobba några timmar - min totala avsaknad av sångröst skulle förödmjuka "internationalen" och "arbetets söner" på ett högst olämpligt vis. Åtminstone det socialdemokratiska första majtåget har all min respekt och skall inte raljeras med.

Dock kan jag inte låta bli att se omvärldens utveckling sammanfattas i det ganska korta tåg jag idag såg. Av deltagarnas åldrar att döma är framtiden tryggad för första majtågen då många 5-10 åringar idag tar ställning tidigt i politiken och går med. Att S även skall flirta med de äldre är uppenbart om det skall fiskas röster till valet 2018 - rullatorerna var många. En stor andel av deltagarna utgjordes av gymnasieungdomar med diverse suspekta slagord och faktiskt, tyckte jag, en minoritet av de klassiska grupperna: Människor i arbetsför ålder med de fackligt aktiva spetsen.

Om de förstnämnda grupperna, barn, skolungdomar samt pensionärer inte deltog skulle tåget ta slut snabbt bakom de ca 20 fackliga fanorna bakom de höga potentaterna i partiet.

Jag blev kaffesugen vid 14 tiden och gick då till Galleria Boulevard för att stilla mitt behov. Väl på väg in i entrén körde jag näsan i väldigt röda fanor av gammelkommunistiskt ursprung som med Kommunistiska Partiet med sitt ungdomsförbund Revolutionär Kommunistisk Ungdom i spetsen
tydligt visar att man gör gemensam sak med sina partibröder i länder som är allt annat än demokratiska.

Icke att förglömma de skrämmande bilderna från Falun där Nordiska Motståndsrörelsen demonstrerade med skjöldar och bister min.

Slutsatsen av dagens betraktelser är att S måste se upp så att man inte förlorar sin "hemliga urkraft"  - 1:a maj - till extrema krafter på både vänster och högersidan.

Det skall bli spännande att se om man inom S har självinsikt nog att se sin politik som orsak till skapande av insiders och outsiders på arbets- och bostadsmarknaden vilket skapar utanförskap och grogrund för olika former av extremism.

Så länge man håller LO i ena handen och V i andra kan vi i alla fall ana vilken utmaning det skulle vara att bryta sig ur den inslagna vägen OM självinsikten skulle finnas.