onsdag 19 april 2017

Förstockade kollektivavtal eller flexibel lagstiftning - det är frågan

Idag släppte Sveriges Byggindustrier resultatet av en undersökning om hur medlemsföretagen uppfattar kollektivavtalen. Resultatet var häpnadsväckande. 1 av 5 företag hade tackat nej till uppdrag på grund av kollektivavtalens brist på flexibilitet. Men kunde helt enkelt inte konkurrera med företag som lever utanför kollektivavtalen.

Kollektivavtalens överlevnad handlar om att det skall innebära en konkurrensfördel och inte en konkurrensnackdel att omfattas av kollektivavtal. Det skall vara lättare att uppnå och bibehålla bra medarbetarrelationer med hjälp av kollektivavtalen och kollektivavtalen skall vara flexiblare och mer branschanpassade än lagstiftning skulle innebära.

Kollektivavtalen bygger på frivillighet och den dag vi tvingar på företag kollektivavtal då är kollektivavtalen döda då pressen på parterna att åstadkomma moderna och attraktiva avtal då upphör. Ungefär som de sovjetiska 5 årsplanerna - vi skall producera 500 traktorer per år - basta! Men kvalitén är ovesäntlig. Eller om vi översätter kollektivavtalet till bilkörning - skall det råda mer stela och svårare regler till bilförare som väljer att teckna avtal än de som väljer att vara utanför systemet.

Praktexemplet på kollektivavtal som saknar all form av flexibilitet och där stelheten nå oanade höjder är byggavtalet mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads. Med en konserverad löneform från tiden då lagbasar med egna arbetslag likt dagens underentreprenörer förhandlade om lön och pris inför varje byggobjekt.

Idag har arbetstagarpaten övertagit rollen som förhandlare och lagbasen ingår i den "fackliga familjen" som facklig förtroendeman. Företag tvekar att teckna byggavtalet som saknar flexibilitet och som ofta leder in til tvister med facket. Innan företagen tecknar avtal kan man ha individuella löner och månadslön men då de tecknar avtalet så upphör den förmånen.

I den idag hetaste av branscher - byggbranschen - har vi således idag ett stort problem då det som skall skydda anställda och konkurrens på lika villkor i branschen istället blivit en motsägelse till detta.

Den svenska modellen har tjänat landet väl och nu håller vi tummarna för att dörrar öppnas till ett modernt kollektivavtal som innebär konkurrensfördelar för de företag som omfattas av dem.

Att riva upp Lex Laval innebär att företag kan tvingas på kollektivavtal och då upphör incitamenten att göra dem så attraktiva att de tecknas frivilligt. Om så sker slutar avtalen att utvecklas och anpassas till hur branscherna förändras och då hamnar vi i ett läge där kollektivavtalens legitimitet kan ifrågasättas.

Låt avtalsrörelsen 2017 bli den avtalsrörelse då kollektivavtalen inom byggsektorn börjar utvecklas istället för att långsamt avvecklas.

tisdag 18 april 2017

Regeringen lägger budget med slutna ögon



Med sömngångaraktig säkerhet lägger regeringen en budget som minskar incitamenten till arbete. Samtidigt minskas även incitamenten till företagande då man ökar beskattningen på företagande.

Företagande och utbildning skapar arbetstillfällen och fler arbetstillfällen ger ökat skatteunderlag. Med denna budget minskas både incitamenten till företagande och incitamenten till längre utbildningar genom att statlig skatt omfattar fler personer.

Dessutom är murarna högre än någonsin mellan de som är inne på arbetsmarknaden och de som är utanför. Låglönesatsningarna i årets avtalsrörelse bildar det nyaste murkrönet och gör det extra svårt att kliva in på arbetsmarknaden.

Den lagda budgeten visar stora brister i kunskapen om företagandets drivkrafter. De risker företagande innebär måste kunna premieras - inte ytterligare ökas med ökad beskattning.

Människors premie för att utbilda sig och satsa på en karriär måste förstärkas - inte skattas bort.

Murarna på arbetsmarknaden måste rivas - inte stärkas.

Så fel det kan bli då de styrande inte ser till den enskilda människans utveckling utan är fångade i ett ideologiskt stilleben där individuella prestationer inte värderas utan rent av motarbetas.