Förstockade kollektivavtal eller flexibel lagstiftning - det är frågan

Idag släppte Sveriges Byggindustrier resultatet av en undersökning om hur medlemsföretagen uppfattar kollektivavtalen. Resultatet var häpnadsväckande. 1 av 5 företag hade tackat nej till uppdrag på grund av kollektivavtalens brist på flexibilitet. Men kunde helt enkelt inte konkurrera med företag som lever utanför kollektivavtalen.

Kollektivavtalens överlevnad handlar om att det skall innebära en konkurrensfördel och inte en konkurrensnackdel att omfattas av kollektivavtal. Det skall vara lättare att uppnå och bibehålla bra medarbetarrelationer med hjälp av kollektivavtalen och kollektivavtalen skall vara flexiblare och mer branschanpassade än lagstiftning skulle innebära.

Kollektivavtalen bygger på frivillighet och den dag vi tvingar på företag kollektivavtal då är kollektivavtalen döda då pressen på parterna att åstadkomma moderna och attraktiva avtal då upphör. Ungefär som de sovjetiska 5 årsplanerna - vi skall producera 500 traktorer per år - basta! Men kvalitén är ovesäntlig. Eller om vi översätter kollektivavtalet till bilkörning - skall det råda mer stela och svårare regler till bilförare som väljer att teckna avtal än de som väljer att vara utanför systemet.

Praktexemplet på kollektivavtal som saknar all form av flexibilitet och där stelheten nå oanade höjder är byggavtalet mellan Sveriges Byggindustrier och Byggnads. Med en konserverad löneform från tiden då lagbasar med egna arbetslag likt dagens underentreprenörer förhandlade om lön och pris inför varje byggobjekt.

Idag har arbetstagarpaten övertagit rollen som förhandlare och lagbasen ingår i den "fackliga familjen" som facklig förtroendeman. Företag tvekar att teckna byggavtalet som saknar flexibilitet och som ofta leder in til tvister med facket. Innan företagen tecknar avtal kan man ha individuella löner och månadslön men då de tecknar avtalet så upphör den förmånen.

I den idag hetaste av branscher - byggbranschen - har vi således idag ett stort problem då det som skall skydda anställda och konkurrens på lika villkor i branschen istället blivit en motsägelse till detta.

Den svenska modellen har tjänat landet väl och nu håller vi tummarna för att dörrar öppnas till ett modernt kollektivavtal som innebär konkurrensfördelar för de företag som omfattas av dem.

Att riva upp Lex Laval innebär att företag kan tvingas på kollektivavtal och då upphör incitamenten att göra dem så attraktiva att de tecknas frivilligt. Om så sker slutar avtalen att utvecklas och anpassas till hur branscherna förändras och då hamnar vi i ett läge där kollektivavtalens legitimitet kan ifrågasättas.

Låt avtalsrörelsen 2017 bli den avtalsrörelse då kollektivavtalen inom byggsektorn börjar utvecklas istället för att långsamt avvecklas.