Att gå från en tillvaro med proppfull kalender, möten hit och dit och dagar då jag har förmånen att föreläsa till att sitta framför min PC har inte varit helt enkelt.
Att behålla sitt kontaktnät och dialogen med personer som däri ingår är en utmaning men börjar nu finna nya former. Frukost framför sin PC, Kaffe framför sin PC, digitala fikor och digitala luncher börjar dyka upp.
Företag och organisationer ordnar intressanta webinarier som det går att följa kostnadsfritt. Nyheterna är påslagna på TV,n, notiser ploppar upp och Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Dagens Industri läses. Informationen strömmar in och arbetsdagen flyter på. Utan att lägga tid på att förflytta sig hela tiden nyttjas dagen väl.
Från att ha gått från ett tillstånd där jag för några veckor sedan kände att jag höll på att förvandlas till en osocial individ som började spela på läpparna klockan 15.30 är nu mitt ensamkontor alternativt matsalsbord världens centrum där information flödar in och kreativitet strömmar ut.
Jag pratar varje dag med företag som nu finner nya vägar för att klara sig. Nya leverantörer av material kontaktas, några ställer om produktionen. De handlar om pengar in och pengar ut. Är det mer pengar ut än in så går det åt pipan oavsett vilka stöd som nu finns. Det var 30 poängs företagsekonomi det på 3 sekunder.
Jag tror inte, som många andra, att denna epidemi kommer förändra vår livsstil så mycket. Någon förflyttning med några parametrar kanske, lite klokare och lite mer ödmjuka kanske. Vi kommer inte åka tillbaka till 50 talet eller sluta resa. De som tror att vi kommer hamna i 50 talet tror så för att de vill det. På samma sätt som den alltmera högljudda vänstern tror vi hamnar i ett rosenrött Nirvana så beror detta på att man redan före Corona hade detta som mål.
Jag hoppas vi kommer ur detta med större möjligheter för alla att ta sig in på arbetsmarknaden. A-kassor som inte är knutna till facken och en bostadsmarknad som fungerar även för dem som inte har tillsvidareanställningar. Jag tror på lägre trösklar in på arbetsmarknad- och bostadsmarknad, trygghetssystem för företagare och människor med timanställningar just av den anledningen att jag även innan Coronaepidemin önskade detta.
Bristerna i trygghetssystem anpassade även till dem utan tillsvidareanställningar har kommit i dagen. Vänstern använder detta för att säga att sådana anställningar som inte är tillsvidare måste förbjudas - vi andra vet att timanställningar är de första stegen in på arbetsmarknaden och fyller att behov både för arbetsgivare och arbetstagare.Vi får det samhälle vi skapar med eller utan Coronaepidemier och ser vi inte upp får ett samhälle vi inte vill ha.
Nu tar vi påskledigt och då det dags att få tid till den inre resan. Kanske läsa någon bok eller jobba i trädgården. Det blir ingen konstrunda i år och tur är väl det - jag brukar ofta trilla dit och komma hemsläpandes med något alster från Ulf Lundell med svårdefinierade motiv.
Glad Påsk!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar