Sena tankar om bostäder och Infra

Klockan är snart halvtolv och John Blund knackar på fönstret. Men innan jag vaggas in i sömnens rike måste en snilleblixt ut.
Vi är alla eniga om att bostadsbrist råder på de flesta håll i landet. Vi är även eniga om att det råder en akut kapacitetsbrist på järnväg.

Vad var då det snillrika i detta? Jo vi lär ju inte lösa bostadsbristen med att inte bygga bostäder och vi lär inte få mer kapacitet på järnvägen om vi inte bygger ut densamma.

Upp med frågorna högre på den politiska dagordningen med samtal över blockgränserna vore en bra start.

Bonde söker fru och glömskan av flydda verkligheter - kampen om TV utbudet

Seendes på tv programmet ”Bonde söker fru” kan jag konstatera att det råder nya tider på svensk landsbygd.  Det är alltid sommar på landet, kärleken spirar och korna skiter inte.

Ingen nyser under höskörden, traktorerna är rena och ingen snubblar med ansiktet före i grisavföring. 

Jag sträcker upp ett finger och säger ”nä nä så där går det inte till”.

Sommarloven präglades av tidiga mornar där dörren öppnades 05.00 och en dimmig gestalt uppenbarade sig i form av min far som undrade om jag skulle sova hela dagen. Snabb frukost och ut i en kall Värmländsk gryning. Vinglade ur bilen och lyckades i bästa fall undvika att trampa i har- eller rådjurskit som var lämningar efter djurens nattliga passager över och förbi vår jordgubbsodling. Detta lilla röda bär som ständigt minner om sommaren på landet. Rensa jordgubbar, halma, hoppa upp i en traktor mitt i natten och köra runt med redskap som gjorde ränder i jorden, plöja, harva och hacka. Familjen undrar varför jag så kategoriskt vägrar plocka jordgubbar till husbehov - i know. De undrar dessutom varför jag gladeligen betalar 50 kr litern samtidigt som jag ler som om jag vunnit guld i maraton (Liten chans att det sker).

Till och med under lek kunde det gå åt helvete. Kull var en rolig lek, speciellt hos vänner vars föräldrar hade stort lantbruk. Ingen tänkte vid lekens början på att de även hade grisar och grisar gör som andra djur som ätit - fast går inte på toa. Full fart över några plankor och plask - ner till midjan av grissk..t. Sedan snabbt byte av byxor. Men då vi inte hade hunnit elda upp värme i vedpannan fick jag gå till scouterna oduschad - jag fick ett eget vindskydd.

När man sedan som tonåring upptäckte att det var kul på helgerna i stan och att det fanns mycket tjejer där uppräckte jag även att det var 4 mil dit enkel resa. Inköp av A-traktor och puttrade in till staden på högsta varv i 30 knyck.. Jag har nog ensam byggt upp Norges oljefond.

Undrar om någon varnar deltagarna för dessa företeelser. 

I övrigt var uppväxten på landet underbar med kalla vintrar, snöskottning och 4 mil enkel resa till plugget i 6 år.
Om inte ens dessa argument övertygade nog för att jag skulle få byta kanal - vad skall jag då ta till... 

Det går bra nu...

I all negativism som råder runt olika företeelser kan vi slå fast att Kristianstad har gjort mycket rätt. Rekordmånga nya jobb och bostadsbyggande som slår rekord - heja!
https://internetbank.swedbank.se/ConditionsEarchive/download?bankid=1111&id=WEBDOC-PRODE45230247

Jag står upp för en seriös byggbransch - vi bygger samhället

Då jag lever mitt liv 24-7 med att företräda en bransch går det inte undvika att påverkas personligen då branschen av olika särintressen dras i smutsen,

Byggbranschen är en fantastiskt bransch med otroliga möjligheter för den som vill vara med och bygga vårt framtida samhälle. En byggare sysselsätter 3-4 andra inom handel, transport och tillverkning och fungerar på så vis som en turbo i näringslivet. Byggbranschen kan lyfta en ort om den får luft via framåtanda och entreprenörskap.

Jag har under mina 20 år i detta och tidigare arbete kommit att uppskatta de kämpande entreprenörer som skapar sysselsättning åt människor och skatteunderlag till kommuner, landsting och stat. Jag har många gånger tänkt lämna denna tillvaro för att göra inhopp i andra branscher och verksamheter men det har alltid känts som att lämna en familj då jag stått vid vägskälet.

Dessa fantastiska människor med idéer och engagemang som satsar hela sin tillvara för att bygga upp företag i en miljö där de samtidigt riskerar allt.

Därför smärtar det mig extra mycket att dagens debatt går ut på att svartmåla denna bransch för att vinna sympati för andra mer dolda syften.

Att svartmåla en hel bransch för enstaka företeelser är som att anklaga hela bilbranschen för den miljöskandal som Volkswagen var upphov till.

Det finns krafter som i syfte att bygga murar om vårt land och stoppa den fria rörligheten pekar ut byggbranschen som en bransch där man utnyttjar utländsk arbetskraft och där utländska företag systematiskt missköter sig och undanhåller skatter och avgifter till vår gemensamma välfärd.

Jag är inte naiv, jag har funnits i hetluften mer än vad som är hälsosamt och upplevt och sett mer än jag önskat.
Seriositet handlar om att sköta sina åtaganden gentemot anställda, kunder och det samhällskontrakt vi alla ingått, dvs att skatter och avgifter betalas in korrekt.
Jag står upp för en seriös byggbransch och lägger inga värderingar i vart företag och kommer ifrån och jag står upp för den fria rörligheten av varor och tjänster i Europa.

Jag står upp för att byggbranschen skall förändras med mångfald och moderna kollektivavtal och jag förfasas av de krafter som genom att generalisera en hel bransch agerar för att sätta käppar i hjulet för denna utveckling.

Osund konkurrens och oseriösa företag som ofta har försänkningar i grov organiserad brottslighet skall bekämpas där den uppstår utan att de seriösa företagen skall behöva schavottera för att det finns lycksökare som vill trasa sönder fundamentet för vårt samhälle.

Nu slutar vi att generalisera och börjar se och åtgärda problemen där de uppstår och inser att vi istället för att smutskasta en hel bransch lyfter fram de seriösa företagen.

Jag vill värna en samhällsbyggnadssektor i världsklass - byggbranschen bygger det framtida samhället. 

Gött att göra skillnad

Vissa dagar känns bättre än andra. Speciellt då dagen börjar med ett stökigt ärende som finner sin lösning bland paragrafer och tankeverksamhet.
Dagen påminner även om att det finns människor som inte riktigt förstår konsekvenser av sitt handlande och med prestige som grund orsakar undergångskänsla för företag och verksamhet.
En millimeter fel i bedömningen och ett kärnkraftverk hade stått utan entreprenörer för underhåll med ödesdigra konsekvenser.

Att sedan efter lunch träffa unga chefer inom byggbranschen fulla av idéer och framtidstro gör att man lyfter från marken.

Det känns gött att göra skillnad

Reclaim the streets

Efter några års uppehåll tänkte jag ta tag i mitt bloggande igen. Mitt bloggande är som en gammal Massey Ferguson med bensinmotor. Den startar och brummar en stund för att sedan tystna och bli stående över vintern på samma plats som där motorn dog.
Jag funderade på vilket aktuellt ämne som kunde vara intressant att skriva om. Massey Fergusontraktorer i all ära men kanske mer av intresse för mig som är kommen från Värmländsk glesbygd där livets stora händelse när man liten pöjk och gick i sjömanskostym och äppelknyckarbyxor, var hur mycket traktorn slirat i olika situationer.
Detta med otrygghet på våra gator och torg då? Där har vi ett aktuellt ämne och tanken gick snabbt tillbaka till 90-talets början då jag blyg och försagd anlände till vår huvudstad. Där fanns vid denna tid en rörelse som hette ”Reclaim the streets” - återta gatorna.
Jag var vid denna tidpunkt i mitt liv ganska ovetandes om vad som föregick i vår huvudstad men undrade var det vad för ”könstit fölk” som satt sig ned i korsningen Sveavägen/Kungsgatan. Jag gick då ur min bil och mixtrade med de munstycken som gör att det sprutar spolarvätska på bilens strålkastare så att dessa istället sprutade samma vätska rakt fram på ”reclaimarna”. Dessa skingrades då för vinden på grund av att denna vätska hade en osund inverkan på kläder. Polisen stod som förstenade och undrade vad fasen som hände.
De misslyckades att ”reclaima streetan” men som vuxen och förståndigare skulle jag snällt klivit ur bilden istället och bjudit dem på kaffe.
Deras närvaro var imponerande ändå och detta var min inspiration på jag efter en glad afton med en del vin inblandat skulle cykla hem genom Kristianstad. Jag fick då den lysande idén att visa närvaro på egen hand på Charlottesborg - ett bostadsområde i Kristianstad som är klassat som utanförskapsområde med tillhörande problematik. I detta tillstånd tyckte jag mig ha försvarets modernaste transportfordon till förfogande - en äkta Skeppshult Cykel. Jag var Ivanhoe på en vit springare och inte en berusad Anders Fredriksson på en blå Skeppshult.
Jag var oklok nog att dokumentera händelsen live på facebook vilket ledde till att övriga familjen undrade vilken planet jag kom ifrån  - jag svarade som alltid då jag har avvikande beteende - Värmlands glesbygd. Jag vet då att jag klarar mig från bannor och blir omedelbart förlåten ty värmlänningen är hela landets gullegris.
I dessa dagar kan jag ändå inte släppa tanken. Jag är inte en person som är van att ta ett steg tillbaka för hot eller skrämsel. Kanske borde vi alla ta oss tid att röra oss på gator och torg för att visa närvaro istället för att lämna gator och torg öppet för personer som vill pinka in revir.
Vi borde helt enkelt börja ”Reclaim the streets”.

Brandbomber i natten....

Man kastar inte brandbomber och skanderar att folk ska skjutas i Sverige 2017. Oavsett vem som gör det och oavsett om det rör sig om erkända huvudstäder, skattehöjningar eller packade fotbollshuliganer.