Det går bra nu

IFK Kristianstad och lagets framgångar de senaste åren kan inte beskrivas som annat än en framgångssaga.

Det anrika handbollslaget har dock inte monopol på framgång i Kristianstad just nu. I veckan stod att läsa i tidningen om planer på nytt hotell i Åhus, Stort köpcenter byggs och nya skolor planeras. Tillväxten är tydlig och positivismens skira grönska sprider sig i kommunen.

Som invånare i kommunen är vi dessutom tydligen de skåningar som är mest nöjda med tillvaron.

Good guys and bad guys

För några på sedan var jag på bröllop på Canadas västkust och lärde mig då att ordet "guys" innefattar både maskulinum och femininum och blir därigenom ett mycket inkluderande och användbart ord.

Ord som inkluderar kanske inte ligger högst upp på ordlistan för de människor som levererar enkla lösningar och handlingskraft och till vilka etablerade partier nu vill bygga broar. Jag tänker då närmast på Anna Kinberg Batras fiske i grumliga vatten den senaste veckan. Hon verkar dessutom fått napp - eller rättare sagt - någon typ av fisk har nappat ur det grumliga vattnet då det börjat dra i flötet och hon av artighetsskäl väljar att dra in fisken...

Fiska i grumligt vatten brukar vara den sista utvägen för att kunna visa upp en fångst för de intresserade. Risken är dock mycket stor att det slutar helt annorlunda och rent av blir fiasko.

Vi kan dra lärdom av denna historia från min barndoms fisketurer i sjön Skagern. Undertecknad och 2 vänner hade tillbringat 3-4 timmar utan att det ens hade "slagit" någon fisk i närheten. Vi var i 10 -årsåldern och den tidiga morgonen (vi hade stigit upp vid 4 - tiden) började ge utslag på omdömet. Efter att ha försökt få fångst på våra kända fiskeställen höll vi på att ge upp men vi kom då på att vi skulle fiska vid en av vass igenväxt vik med lerig botten.

Vi åkte dit med hopp om en fångst att visa upp som resultat av denna desperata handling. Vi kastade i linor med flöte och metkrokar som kunde göra verkan i lugn och ro medan vi kompletterade med våra kastspön och dyra drag. Vi kastade i och en av deltagarna i fiskefänget fick bottennapp på en gång. Hans nya dyra drag "droppen" gick åt pipan direkt. Efter några ytterligare kast märkte jag att mitt fiskedrag inte kom ut som det skulle. Hade jag tappat det? Glömt fästa det ordentligt? Nejdå - jag drog i linan som trasslat sig lite i båten och ju mer jag drog desto högre skrek en av vännerna som var med. Jag drog igen och han skrek: - Sluta för helvete! Den sitter fast i skinnet på mig! I halsen! Sluta dra! Jag slutade motvilligt att dra och tog bort draget ur kompisens nackskinn. Ingen större skada gjord konstaterade vi då det inte blödde så mycket (att kroken suttit i ett antal fiskar under årens lopp och kunde föra med sig mindre trevliga saker tänkte vi inte på just då).

Vi fick till slut napp av en "Braxen" - en mindre aptitlig fisk som är asätare men ändå en fisk och dessutom ganska stor. Vi konstaterade att en fisk är ändå en fisk och vi hade fångat den själva.

Visade stolt upp den för min morfar som konstaterade att "den där fisken kommer inte in i huset". Dessutom undrade han om all fiskeutrustning kommit med hem och vårt svävande svar blev att några drag blev klar på botten samt att visst blodvite skett på grund av villervalla i båten.

Morfar frågade då vart vi fiskat för att råka ut för allt detta samt fångat skräpfisk. Med vårt svar som grund konstaterade han att "fiskar man i grumliga vatten är risken stor att det blir skit av alltihop".

Vad vi kan lär oss av detta är risken av att fiska i grumliga vatten - man kan skada vänner som sedan kanske inte vill fiska med en längre, utrustning försvinner och men kan få upp fiskar som helst skulle slängas tillbaka i sjön igen.

Anna Kinberg Batras fiskefänge kanske inte ens stannar vid detta utan hennes manövrer kan få hela båten att kantra.

Det jag syftar på är självklart hennes fiske i grumligt vatten som lett till till att alliansen kan spricka samtidigt som en inbjudan till möte kommit från de grumliga vatten hon fiskat i.

I dagens tidningar och twitterinlägg kan man se 2 block utkristallisera sig med anledning AKB,s fiskefänge. Ett block med "Good guys" och ett med "Bad guys". Det känns skönt att i den diskussionen klart tagit ställning för "The good guys".

Från skräpyta till platsen där de nöjdaste Skåningarna bor - en oväntad karriär

Det där med att göra karriär verkar vara väldigt viktigt för många men för mig kan ingen slå lyckan i livet som det innebär att finna sin livspartner och lotsa två underbara ungar genom barndom och ungdomsår.

Men tydligen har jag gjort en enastående karriär utan att behöva lägga två fingrar i kors. I början av veckan satte jag kaffet i halsen då min fru - Ida - skickade en artikel i ett mail med en flinande smiley bifogad. Jag förstod därför innan jag läste den att det var något skumt. En forskare vid Handelshögskolan har tydligen lyckats förläsa sig på statistik och siffror till den grad att han kallade Värmland för "Skräpyta". En skräpyta som inom några decennier kommer vara tömt på folk frånsett några alkisar på torgen i utdöda bruksorter. "Det finns inga universitet och ingen underhållning" menade han. Nåväl, han måste missat Lars Lerin,s berömda utställning, Selma Lagerlöf, Rackenkolonin (Konstnärskoloni vid sjön Racken) med mera . Lägg därtill att han lyckes missa att det även i Värmland finns en bildningens ljusborg - Universitetet i Karlstad.

En tur till Värmland och vi lindas in i litteraturens ljuva dimmor genom vilka vi kan skilja kavaljerer i nötta vagnar och ljuva damer på väg till debutantbalen i närmsta Herrgård. Och mitt i låt detta finns Värmlänningen och Värmländskan - dessa Nordens fransos och fransyska tillika hela Sveriges kelgrisar. Min fru har till och med skötselanvisning till sin egen Värmlänning som likt en tamagotchidocka behöver lika delar omvårdnad och kärlek. Värmlänningen kastas mellan det mörka och det ljusa men går allmänt ganska obesvärad genom livet. Min gamla morbror var dessutom alldeles övertygad om att Värmlänningens uppgifter efter detta livet var att sålla vid Pärleporten - avgöra vem som skall upp och vem som skall ner. Denna balansgång mellan snille och dille kräver en del av omgivningen.

Djupt besvärad av den lästa artikeln sattes min själ i kontakt med lika delar frustration som grumlat sinnelag.

Allt rätades dock upp idag då vi kunde läsa i Kristianstadsbladet att Kristianstadsbon är nöjdast i Skåne med tillvaron. Tvära kast men min karriär från "Skräpyta" till invånare i Skånes "nöjdaste" ort
torde vara i paritet med de flesta strålande karriärer som skådats.

Som Värmlänning är jag van vid tvära kast samt att alltid i slutet få upprättelse och landa på fötterna. Nöjd att dela dela mitt liv mellan en ort där invånarna är mest nöjda i Skåne och en kulturell bildningshärd som Värmland belönar jag mig för denna strålande karriär med ett välförtjänt glas whiskey.

SVT Agenda och utspelet av M

Ganska fantastiskt att varken AKB eller SVT Agenda resonerar urifrån fundamenta i diskussionen. Anna Kinberg Batra är väldigt tydlig med att SD inte skall ingå i en kommande alliansregering. Samtidigt kan inget parti, eller block, i riksdagen säga nej till att ett parti röstar med dem i en viss fråga.

Vad AKB tydligen menade med sitt utspel att inleda diskussioner med SD verkar vara ett få ett stöd i frågor utan att ingå i regeringsunderlaget. Sedan är ju frågan om det är lämpligt att aktivt söka stöd genom en utsträckt hand med ett politiskt parti hon själv anser vara rasistiskt.

Uppfattningen från L och C är tydlig tack och lov. De anser INTE det är lämpligt och däri ligger sprickan i ett kommande allianssamarbete.

AKB och Nya Moderaterna har förirrat sin i taktiska irrgångar för att locka tillbaka väljare till M som gått till SD.

Hur centralt skall ett badhus placeras för att anses centralt placerat...

Veckans stora lokala snackis har tveklöst varit placeringen av Kristianstads nya badhus. En visionär tanke som dök upp om Högskolans framtida planer var det halmstrå som räckte för att debattörer skulle dyka upp avseende placeringen av Kristianstads nya badhus.

I diskussionen om central placering glömmer vi bort att Kristianstads kommun är tämligen stor. Jag tror inte boende i de norra kommundelarna som Arkelstorp och Vånga eller boende i de södra kommundelarna som Maglehem och Degeberga, ser Näsby som ocentralt i relation till andra föreslagna områden.

Mellan raderna i olika debattartiklar och dagliga diskussioner kan jag inte låta bli att känna "vibbar" av aversion mot området Näsby som sådant oavsett badhus eller ej. Om känslan av sådana "vibbar" avslöjar en verklig aversion mot Näsby är detta i så fall ytterligare ett skäl att placera det nya badhuset där.

Frågan har stötts och blötts och då beslutet äntligen tagits om placeringen borde man istället fokusera på uppförandet av badhuset. Platser som söder, badhusets nuvarande placering, samt bangårdsområdet har framförts men av logiska skäl avförts efter utredning av lämplig plats.

Jag kan tillägga för dem som anser att söder är en lämplig plats så är det ungefär lika långt från stationen till Näsby som från stationen till söder.

Beslut av nya badhusets placering är fattat och fokus på uppförandet bör vara prio ett. En kommun på 83.000 invånare skall inte stå utan badhus vilket kan bli följden om beslutet ej fullföljs.

Klicka på bifogad länk nedan så kommer ni till en debattartikel av Sonny Modig, byggnadsnämndens ordförande, som på ett tydligt sätt redogör för situationen.

http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/m-har-ratt-men-fel-om-nya-badhusets-lokalisering/

Uppdrag granskning om arbetsmiljö på byggarbetsplatser

Med en klump i halsen stänger jag av Tv,n efter att ha sett kvällens avsnitt av Uppdrag Granskning. Under de ca. 16 år jag utbildat hundratals arbetsledare och skyddsombud i arbetsmiljö har jag gjort det till rutin att inleda föreläsningarna med att berätta hur man på en arbetsplats lär sig om en olycka kommer inträffa eller inte. Om olyckan kommer bli allvarlig eller inte är svårt att sia om men om kombinationen pressade byggtider, dålig planering och dåligt ledarskap sammanfaller på en arbetsplats och det dessutom tillkommer felkonstruktion eller liknande så kommer en olycka eller tillbud att inträffa med nästan kuslig förutsägbarhet.

Oavsett företag så skiljer sig byggarbetsplatser åt enormt avseende kvalitén på arbetsmiljöarbetet och det är underligt hur "dåliga" arbetsplatser "sluter" sig och personalen tystnar, stänger ute faran och "korridoren" för ifrågasättande smalnar av ordentligt. Det kan vara en arbetsplats med dålig psykosocial arbetsmiljö likaväl som olämpligt förfarande vid montage av tunga betongelement som hamnar i detta tillstånd.

Byggarbete är farligt om man inte planerar in en bra arbetsmiljö. De anställda - både arbetsledning och yrkesarbetare - måste vara kunniga i riskhantering för att skapa en säker arbetsmiljö. Respekten för riskerna måste vara stor och  genvägar avseende arbetsmiljön får aldrig accepteras. 

Under de år jag föreläst i arbetsmiljö och arbetsmiljöansvar har jag lärt mig ställa de frågor till deltagarna som ger mig de svar från somliga jag inte vill ha. Frågor som avslöjar riskbeteende, prioritering av förtjänst och snabbhet framför säkerhet och omsorg om personal och kollegor. Frågor som avslöjar tveksamma egenskaper hos en del arbetsledare och skyddsombud på byggarbetsplatser. Ibland lyckas man övertyga dem om att deras uppdrag innebär ett ansvar för hälsa och säkerhet och
ibland inte.

En olycka är alltid ett misslyckande oavsett utgång och självklart ifrågasätter jag min egen insats för säkerhet på byggarbetsplatser då arbetsplatsehaverier föranleder skador eller dödsfall.

Jag uppmanar alla involverade i ett byggprojekt att ta sin del av arbetsmiljöansvaret, sluta ta genvägar och se till att alla kommer hem säkert efter arbetsdagens slut. Arbetsmiljön måste få kosta och ökat risktagande på grund av att byggtiden rinner iväg eller förtjänsten minskar är inte ok.

Alla har sitt ansvar såväl arbetsledning som yrkesarbetare och skyddsombud och de roller och uppdrag vi har på en arbetsplats måste respekteras. 

Som en boomerang slår konsekvensen av höjda löner tillbaka - avtalsrörelsen 2017

Industrin sätter "märket" och märket anger vilken ökning av arbetsktraftskostnaderna landet tål för att behålla sin konkurrenskraft.

Av någon outgrundlig anledning tål landets industri några procent i höjning varje år. Vi konkurrerar med länder som kommit ikapp oss tekniskt i många avseenden men till helt andra arbetskraftskostnader. För att vi då skall ha några procent ytterligare i lön varje år måste vi producera mer och mer på samma tid för att kunna konkurrera. En ökning av arbetskraftskostnaderna på 2 % innebär att Svensson vid sin maskin skall producera 2 % mer per år.

Mitt i allt detta breder stressen ut sig. Klart som tusan vi blir stressade då vi måste producera mer och mer varje år för att behålla en invand löneutveckling. Eller trodde någon att de 2 % kom gratis och utan ökade prestationskrav?