På denna blogg resonerar jag kring allt från världspolitiska händelser och samhällsbyggande till sportresultat och semestrar.
tisdag 21 februari 2017
LO trollar med lönestatistik och S gör en "AKB"
De knivskarpa skribenterna, Carolin Dahlman och Nils-Eric Sandberg sätter verkligen igång de grå cellerna innanför pannbenet. Ibland kastas man mellan hopp och förtvivlan och ibland endast åt något av de nämnda hållen men alltid är man klokare då läsningen är avslutad.
Lex Laval har sedan den tillkom, efter att Byggnads medarbetare skrikit "Go Home", varit en stor elefant i rummet för S och deras stödorganisation LO. Så stor att S ser det befogat att fiska i samma vatten efter stöd som man kritiserat M och AKB att göra. När AKB inledde diskussioner med SD var S snabba att kritisera M för att söka stöd hos ett parti med rasistiska rötter som genomsyrar deras politik idag. Jag är benägen att hålla med S i denna fråga och ögonbrynen läggs då i extra djupa veck då man kommer samarbeta med SD i frågan om att riva upp "Lex Laval".
Visserligen kan man knappast säga nej till ett passivt stöd från något parti men S agerar i praktiken i denna fråga som M enbart inlett samtal om. Personligen anser jag att man smutsar ner sig lika mycket i både S och M och kanske skulle lägga de frågor på is där man avser få stöd från SD.
Nog om detta men LO,s "undersökning" av maktelitens löner kanske är ett första inlägg i en debatt om att införa löntagarfonder igen - stödet för detta lär finnas i riksdagen nu då S är vidöppet för stöd från SD.
Vi får inte glömma att löntagarfondstanken inte lämnat LO och en av deras stora ideologer - Rudolf Meidner - hade följande argument för löntagarfonder: "successivt tar vi över". Känn på den...
http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/los-retorik-skrammer/
http://www.kristianstadsbladet.se/ledare/nils-eric-sandberg-nar-lo-skulle-socialisera-sverige/
Samverkan för tillväxt är dagens melodi
Jag tänkte jag skulle prestera lite blogginlägg nu då det är sportlovsvecka. Jag gör det dock lite enkelt för mig och bifogar några debattartiklar här nedan.
Det är ju inte utan att man blir upprymd och lite sprallig i dessa dagar då vi mest pratar tillväxt, boende och avtalsrörelsen som pågår mellan arbetsmarknadens parter går i samverkans tecken just nu. Byggande av transportinfrastruktur och bostäder är på agendan och kampen om de 622,5 miljarder som skall satsas på infrastruktur pågår mellan landets regioner. Vi kan nästan prata om "regionernas kamp" här och självklart gör infrastruktursatsningarna mest nytta just HÄR.
Bostäder planeras och bostäder byggs och den sista pusselbiten skall nu på plats - ett nytt kollektivavtal inom byggsektorn. Än så länge är det samverkan, samarbete och positivt samtalsklimat som gäller - vi hoppas vi fortsätter så ända in i mål denna gång. Vi måste få ordning på arbetsmarknaden så vi får förutsättningar för sund konkurrens och utveckla en hälsosam byggbransch - hur frustrerande är det inte att se de dåliga byggnadsställningarna runt en del projekt där det jobbas kvällar och helger samtidigt som seriösa företag tappar marknadsandelar.
Arbetsmarknadens parter får nu ta stafettpinnen och utveckla kollektivavtalet till att bli en konkurrensfördel och inte en konkurrensnackdel. Företagen skall säga: "Vi vill teckna kollektivavtal för att det är en fördel för våra medarbetarrelationer" istället för "vi måste ha ett avtal för att facket har varit här".
Samverkan för tillväxt, samverkan för bostadsbyggande mellan bransch och politik och samverkan mellan arbetsmarknadens parter skall lösa de hinder vi ser för att kunna tillfredsställa de behov som finns av utbyggd och fungerande befintlig infrastruktur samt bostadsbyggande.
Vi får passa på nu - imorgon kan det vara för sent.
http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/sa-bidrar-tillvaxtmotorn-kristianstadhassleholm-till-tillvaxt-i-sydsverige/
http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/byggbranschen-behover-fler-ungdomar/
http://www.kristianstadsbladet.se/article/utan-samarbete-i-byggbranschen-riskeras-bostader-och-byggjobb/
http://www.nsk.se/2017/02/16/har-kon%C2%ADflikt%C2%ADni%C2%ADvan-i-bygg%C2%ADbran%C2%ADschen-san%C2%ADkts/
torsdag 2 februari 2017
Samtidigt i Hofors vs plötsligt i Vinslöv
Har följt serien "Samtidigt i Hofors" nu i 4 avsnitt och har i mitt inre jämfört den med samma typ av realitysåpa som "Plötsligt i Vinslöv" utgjorde.
Jag konstaterar i mitt inre att karaktärerna trots allt var starkare och mer excentriska i Vinslöv. Ingen har sett elda i köket ännu i Hofors...
Jag konstaterar i mitt inre att karaktärerna trots allt var starkare och mer excentriska i Vinslöv. Ingen har sett elda i köket ännu i Hofors...
Reflektion över en dag av dragkamp mellan hopp och förtvivlan
Vissa dagar innehåller en salig blandning av positiva och negativa nyheter, himmel och helvete, hopp och förtvivlan.
Kristianstadsbladet skriver om byggboom i Åhus och Yngsjö och det är privata entreprenörer som är byggherrar. För bara några år sedan var det nästan bara det kommunala bostadsbolaget som byggde men nu kommer privata intressen in och den vändningen är efterlängtad. Det är ett tecken på framtidstro, att man vågar satsa här i denna delen av Skåne.
Samtidigt har avtalsrörelsen 2017 rullat igång så sakteliga och avtalsyrkanden har växlats med fackförbunden inom byggsektorn. En god ton präglar förloppet hittills – även på sociala medier – och det är faktiskt väldigt skönt. Ordning och reda, en bransch med sund konkurrens och konkurrens på lika villkor präglar intentionerna.
Låt oss nu hoppas att detta leder till kollektivavtal som är enkla, moderna och så attraktiva att företag ser kollektivavtalen som en konkurrensfördel och en viktig kugge i att driva verksamhet inom byggsektorn. Kollektivavtal som skall underlätta medarbetarrelationerna och vara fria från de alltför komplicerade formuleringar vi har idag i vissa kollektivavtal. Vi behöver bra kollektivavtal som företag frivilligt kommer teckna för att klara av byggboomen och få tillväxt och inflyttning.
So far so good. Sedan finns det elefanter i rummet – eller rättare sagt en stor elefant och flera små. Trump kör ut CNN ur Vita Huset, tre namngivna svenska medborgare utpekas som missionärer för spridning av sunkig extremhögerpropaganda från USA. Till råga på allt flirtar M på ett desperat sätt med SD men inser sitt misstag och försöker avleda uppmärksamheten med att vilja lägga ned arbetsförmedlingen.
Skönt dagens informationsinhämtning avslutades med en sista läsning av Christer Nylanders tweet att Liberalerna ökar sitt medlemsantal. Valet 2018 rycker närmare och det valet blir nog en större vattendelare än vi anar då det gäller vilket samhälle vi vill ha.
Kristianstadsbladet skriver om byggboom i Åhus och Yngsjö och det är privata entreprenörer som är byggherrar. För bara några år sedan var det nästan bara det kommunala bostadsbolaget som byggde men nu kommer privata intressen in och den vändningen är efterlängtad. Det är ett tecken på framtidstro, att man vågar satsa här i denna delen av Skåne.
Samtidigt har avtalsrörelsen 2017 rullat igång så sakteliga och avtalsyrkanden har växlats med fackförbunden inom byggsektorn. En god ton präglar förloppet hittills – även på sociala medier – och det är faktiskt väldigt skönt. Ordning och reda, en bransch med sund konkurrens och konkurrens på lika villkor präglar intentionerna.
Låt oss nu hoppas att detta leder till kollektivavtal som är enkla, moderna och så attraktiva att företag ser kollektivavtalen som en konkurrensfördel och en viktig kugge i att driva verksamhet inom byggsektorn. Kollektivavtal som skall underlätta medarbetarrelationerna och vara fria från de alltför komplicerade formuleringar vi har idag i vissa kollektivavtal. Vi behöver bra kollektivavtal som företag frivilligt kommer teckna för att klara av byggboomen och få tillväxt och inflyttning.
So far so good. Sedan finns det elefanter i rummet – eller rättare sagt en stor elefant och flera små. Trump kör ut CNN ur Vita Huset, tre namngivna svenska medborgare utpekas som missionärer för spridning av sunkig extremhögerpropaganda från USA. Till råga på allt flirtar M på ett desperat sätt med SD men inser sitt misstag och försöker avleda uppmärksamheten med att vilja lägga ned arbetsförmedlingen.
Skönt dagens informationsinhämtning avslutades med en sista läsning av Christer Nylanders tweet att Liberalerna ökar sitt medlemsantal. Valet 2018 rycker närmare och det valet blir nog en större vattendelare än vi anar då det gäller vilket samhälle vi vill ha.
lördag 28 januari 2017
Det går bra nu
IFK Kristianstad och lagets framgångar de senaste åren kan inte beskrivas som annat än en framgångssaga.
Det anrika handbollslaget har dock inte monopol på framgång i Kristianstad just nu. I veckan stod att läsa i tidningen om planer på nytt hotell i Åhus, Stort köpcenter byggs och nya skolor planeras. Tillväxten är tydlig och positivismens skira grönska sprider sig i kommunen.
Som invånare i kommunen är vi dessutom tydligen de skåningar som är mest nöjda med tillvaron.
Det anrika handbollslaget har dock inte monopol på framgång i Kristianstad just nu. I veckan stod att läsa i tidningen om planer på nytt hotell i Åhus, Stort köpcenter byggs och nya skolor planeras. Tillväxten är tydlig och positivismens skira grönska sprider sig i kommunen.
Som invånare i kommunen är vi dessutom tydligen de skåningar som är mest nöjda med tillvaron.
Good guys and bad guys
För några på sedan var jag på bröllop på Canadas västkust och lärde mig då att ordet "guys" innefattar både maskulinum och femininum och blir därigenom ett mycket inkluderande och användbart ord.
Ord som inkluderar kanske inte ligger högst upp på ordlistan för de människor som levererar enkla lösningar och handlingskraft och till vilka etablerade partier nu vill bygga broar. Jag tänker då närmast på Anna Kinberg Batras fiske i grumliga vatten den senaste veckan. Hon verkar dessutom fått napp - eller rättare sagt - någon typ av fisk har nappat ur det grumliga vattnet då det börjat dra i flötet och hon av artighetsskäl väljar att dra in fisken...
Fiska i grumligt vatten brukar vara den sista utvägen för att kunna visa upp en fångst för de intresserade. Risken är dock mycket stor att det slutar helt annorlunda och rent av blir fiasko.
Vi kan dra lärdom av denna historia från min barndoms fisketurer i sjön Skagern. Undertecknad och 2 vänner hade tillbringat 3-4 timmar utan att det ens hade "slagit" någon fisk i närheten. Vi var i 10 -årsåldern och den tidiga morgonen (vi hade stigit upp vid 4 - tiden) började ge utslag på omdömet. Efter att ha försökt få fångst på våra kända fiskeställen höll vi på att ge upp men vi kom då på att vi skulle fiska vid en av vass igenväxt vik med lerig botten.
Vi åkte dit med hopp om en fångst att visa upp som resultat av denna desperata handling. Vi kastade i linor med flöte och metkrokar som kunde göra verkan i lugn och ro medan vi kompletterade med våra kastspön och dyra drag. Vi kastade i och en av deltagarna i fiskefänget fick bottennapp på en gång. Hans nya dyra drag "droppen" gick åt pipan direkt. Efter några ytterligare kast märkte jag att mitt fiskedrag inte kom ut som det skulle. Hade jag tappat det? Glömt fästa det ordentligt? Nejdå - jag drog i linan som trasslat sig lite i båten och ju mer jag drog desto högre skrek en av vännerna som var med. Jag drog igen och han skrek: - Sluta för helvete! Den sitter fast i skinnet på mig! I halsen! Sluta dra! Jag slutade motvilligt att dra och tog bort draget ur kompisens nackskinn. Ingen större skada gjord konstaterade vi då det inte blödde så mycket (att kroken suttit i ett antal fiskar under årens lopp och kunde föra med sig mindre trevliga saker tänkte vi inte på just då).
Vi fick till slut napp av en "Braxen" - en mindre aptitlig fisk som är asätare men ändå en fisk och dessutom ganska stor. Vi konstaterade att en fisk är ändå en fisk och vi hade fångat den själva.
Visade stolt upp den för min morfar som konstaterade att "den där fisken kommer inte in i huset". Dessutom undrade han om all fiskeutrustning kommit med hem och vårt svävande svar blev att några drag blev klar på botten samt att visst blodvite skett på grund av villervalla i båten.
Morfar frågade då vart vi fiskat för att råka ut för allt detta samt fångat skräpfisk. Med vårt svar som grund konstaterade han att "fiskar man i grumliga vatten är risken stor att det blir skit av alltihop".
Vad vi kan lär oss av detta är risken av att fiska i grumliga vatten - man kan skada vänner som sedan kanske inte vill fiska med en längre, utrustning försvinner och men kan få upp fiskar som helst skulle slängas tillbaka i sjön igen.
Anna Kinberg Batras fiskefänge kanske inte ens stannar vid detta utan hennes manövrer kan få hela båten att kantra.
Det jag syftar på är självklart hennes fiske i grumligt vatten som lett till till att alliansen kan spricka samtidigt som en inbjudan till möte kommit från de grumliga vatten hon fiskat i.
I dagens tidningar och twitterinlägg kan man se 2 block utkristallisera sig med anledning AKB,s fiskefänge. Ett block med "Good guys" och ett med "Bad guys". Det känns skönt att i den diskussionen klart tagit ställning för "The good guys".
Ord som inkluderar kanske inte ligger högst upp på ordlistan för de människor som levererar enkla lösningar och handlingskraft och till vilka etablerade partier nu vill bygga broar. Jag tänker då närmast på Anna Kinberg Batras fiske i grumliga vatten den senaste veckan. Hon verkar dessutom fått napp - eller rättare sagt - någon typ av fisk har nappat ur det grumliga vattnet då det börjat dra i flötet och hon av artighetsskäl väljar att dra in fisken...
Fiska i grumligt vatten brukar vara den sista utvägen för att kunna visa upp en fångst för de intresserade. Risken är dock mycket stor att det slutar helt annorlunda och rent av blir fiasko.
Vi kan dra lärdom av denna historia från min barndoms fisketurer i sjön Skagern. Undertecknad och 2 vänner hade tillbringat 3-4 timmar utan att det ens hade "slagit" någon fisk i närheten. Vi var i 10 -årsåldern och den tidiga morgonen (vi hade stigit upp vid 4 - tiden) började ge utslag på omdömet. Efter att ha försökt få fångst på våra kända fiskeställen höll vi på att ge upp men vi kom då på att vi skulle fiska vid en av vass igenväxt vik med lerig botten.
Vi åkte dit med hopp om en fångst att visa upp som resultat av denna desperata handling. Vi kastade i linor med flöte och metkrokar som kunde göra verkan i lugn och ro medan vi kompletterade med våra kastspön och dyra drag. Vi kastade i och en av deltagarna i fiskefänget fick bottennapp på en gång. Hans nya dyra drag "droppen" gick åt pipan direkt. Efter några ytterligare kast märkte jag att mitt fiskedrag inte kom ut som det skulle. Hade jag tappat det? Glömt fästa det ordentligt? Nejdå - jag drog i linan som trasslat sig lite i båten och ju mer jag drog desto högre skrek en av vännerna som var med. Jag drog igen och han skrek: - Sluta för helvete! Den sitter fast i skinnet på mig! I halsen! Sluta dra! Jag slutade motvilligt att dra och tog bort draget ur kompisens nackskinn. Ingen större skada gjord konstaterade vi då det inte blödde så mycket (att kroken suttit i ett antal fiskar under årens lopp och kunde föra med sig mindre trevliga saker tänkte vi inte på just då).
Vi fick till slut napp av en "Braxen" - en mindre aptitlig fisk som är asätare men ändå en fisk och dessutom ganska stor. Vi konstaterade att en fisk är ändå en fisk och vi hade fångat den själva.
Visade stolt upp den för min morfar som konstaterade att "den där fisken kommer inte in i huset". Dessutom undrade han om all fiskeutrustning kommit med hem och vårt svävande svar blev att några drag blev klar på botten samt att visst blodvite skett på grund av villervalla i båten.
Morfar frågade då vart vi fiskat för att råka ut för allt detta samt fångat skräpfisk. Med vårt svar som grund konstaterade han att "fiskar man i grumliga vatten är risken stor att det blir skit av alltihop".
Vad vi kan lär oss av detta är risken av att fiska i grumliga vatten - man kan skada vänner som sedan kanske inte vill fiska med en längre, utrustning försvinner och men kan få upp fiskar som helst skulle slängas tillbaka i sjön igen.
Anna Kinberg Batras fiskefänge kanske inte ens stannar vid detta utan hennes manövrer kan få hela båten att kantra.
Det jag syftar på är självklart hennes fiske i grumligt vatten som lett till till att alliansen kan spricka samtidigt som en inbjudan till möte kommit från de grumliga vatten hon fiskat i.
I dagens tidningar och twitterinlägg kan man se 2 block utkristallisera sig med anledning AKB,s fiskefänge. Ett block med "Good guys" och ett med "Bad guys". Det känns skönt att i den diskussionen klart tagit ställning för "The good guys".
torsdag 26 januari 2017
Från skräpyta till platsen där de nöjdaste Skåningarna bor - en oväntad karriär
Det där med att göra karriär verkar vara väldigt viktigt för många men för mig kan ingen slå lyckan i livet som det innebär att finna sin livspartner och lotsa två underbara ungar genom barndom och ungdomsår.
Men tydligen har jag gjort en enastående karriär utan att behöva lägga två fingrar i kors. I början av veckan satte jag kaffet i halsen då min fru - Ida - skickade en artikel i ett mail med en flinande smiley bifogad. Jag förstod därför innan jag läste den att det var något skumt. En forskare vid Handelshögskolan har tydligen lyckats förläsa sig på statistik och siffror till den grad att han kallade Värmland för "Skräpyta". En skräpyta som inom några decennier kommer vara tömt på folk frånsett några alkisar på torgen i utdöda bruksorter. "Det finns inga universitet och ingen underhållning" menade han. Nåväl, han måste missat Lars Lerin,s berömda utställning, Selma Lagerlöf, Rackenkolonin (Konstnärskoloni vid sjön Racken) med mera . Lägg därtill att han lyckes missa att det även i Värmland finns en bildningens ljusborg - Universitetet i Karlstad.
En tur till Värmland och vi lindas in i litteraturens ljuva dimmor genom vilka vi kan skilja kavaljerer i nötta vagnar och ljuva damer på väg till debutantbalen i närmsta Herrgård. Och mitt i låt detta finns Värmlänningen och Värmländskan - dessa Nordens fransos och fransyska tillika hela Sveriges kelgrisar. Min fru har till och med skötselanvisning till sin egen Värmlänning som likt en tamagotchidocka behöver lika delar omvårdnad och kärlek. Värmlänningen kastas mellan det mörka och det ljusa men går allmänt ganska obesvärad genom livet. Min gamla morbror var dessutom alldeles övertygad om att Värmlänningens uppgifter efter detta livet var att sålla vid Pärleporten - avgöra vem som skall upp och vem som skall ner. Denna balansgång mellan snille och dille kräver en del av omgivningen.
Djupt besvärad av den lästa artikeln sattes min själ i kontakt med lika delar frustration som grumlat sinnelag.
Allt rätades dock upp idag då vi kunde läsa i Kristianstadsbladet att Kristianstadsbon är nöjdast i Skåne med tillvaron. Tvära kast men min karriär från "Skräpyta" till invånare i Skånes "nöjdaste" ort
torde vara i paritet med de flesta strålande karriärer som skådats.
Som Värmlänning är jag van vid tvära kast samt att alltid i slutet få upprättelse och landa på fötterna. Nöjd att dela dela mitt liv mellan en ort där invånarna är mest nöjda i Skåne och en kulturell bildningshärd som Värmland belönar jag mig för denna strålande karriär med ett välförtjänt glas whiskey.
Men tydligen har jag gjort en enastående karriär utan att behöva lägga två fingrar i kors. I början av veckan satte jag kaffet i halsen då min fru - Ida - skickade en artikel i ett mail med en flinande smiley bifogad. Jag förstod därför innan jag läste den att det var något skumt. En forskare vid Handelshögskolan har tydligen lyckats förläsa sig på statistik och siffror till den grad att han kallade Värmland för "Skräpyta". En skräpyta som inom några decennier kommer vara tömt på folk frånsett några alkisar på torgen i utdöda bruksorter. "Det finns inga universitet och ingen underhållning" menade han. Nåväl, han måste missat Lars Lerin,s berömda utställning, Selma Lagerlöf, Rackenkolonin (Konstnärskoloni vid sjön Racken) med mera . Lägg därtill att han lyckes missa att det även i Värmland finns en bildningens ljusborg - Universitetet i Karlstad.
En tur till Värmland och vi lindas in i litteraturens ljuva dimmor genom vilka vi kan skilja kavaljerer i nötta vagnar och ljuva damer på väg till debutantbalen i närmsta Herrgård. Och mitt i låt detta finns Värmlänningen och Värmländskan - dessa Nordens fransos och fransyska tillika hela Sveriges kelgrisar. Min fru har till och med skötselanvisning till sin egen Värmlänning som likt en tamagotchidocka behöver lika delar omvårdnad och kärlek. Värmlänningen kastas mellan det mörka och det ljusa men går allmänt ganska obesvärad genom livet. Min gamla morbror var dessutom alldeles övertygad om att Värmlänningens uppgifter efter detta livet var att sålla vid Pärleporten - avgöra vem som skall upp och vem som skall ner. Denna balansgång mellan snille och dille kräver en del av omgivningen.
Djupt besvärad av den lästa artikeln sattes min själ i kontakt med lika delar frustration som grumlat sinnelag.
Allt rätades dock upp idag då vi kunde läsa i Kristianstadsbladet att Kristianstadsbon är nöjdast i Skåne med tillvaron. Tvära kast men min karriär från "Skräpyta" till invånare i Skånes "nöjdaste" ort
torde vara i paritet med de flesta strålande karriärer som skådats.
Som Värmlänning är jag van vid tvära kast samt att alltid i slutet få upprättelse och landa på fötterna. Nöjd att dela dela mitt liv mellan en ort där invånarna är mest nöjda i Skåne och en kulturell bildningshärd som Värmland belönar jag mig för denna strålande karriär med ett välförtjänt glas whiskey.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)